Sweet, måste jag erkänna, har aldrig varit ett favoritband. Har ett gäng singlar och några fullängdare, dessa snurrade till och från en gång i tiden men kletade inte fast sig som annan musik i samma genre gjort. Men, det finns ett undantag även i de sötaste vatten, hittade sjutummaren Little Willy på en loppis nån gång på 90-talet, när den snurrat färdigt och vändes på så blev jag och Sweet-pojkarna mer än bara goda vänner. Älskar det gnisslande gitarrljudet på Man from Mecca och den har snurrat titt som tätt när humöret behöver lyftas. Det älskvärda med singlar, de har en b-sida som åtminstone förr i tiden inte bara var en remix utan en överraskning, eller som i detta fall en käftsmäll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar